Tänk, ett år har gått!

Då sitter jag här med fingrarna på tangenterna åter igen och vill på något vis med mina ord vidröra saknaden över min syster Sonia. Nu har det  gått ett år, eller rättare sagt klockan halv tre i morgon har det gått ett år sedan hon med stor möda tog sitt sista andetag och lämnade oss. Hon ville inte lämna oss, men till slut gav kroppen upp, det fanns inte mer liv kvar.

Ett år med alla högtider, väderväxlingar och platser som väckt minnen vi delat.

Första Halloween utan Sonia - Jag minns när hon var den som drog ihop några tjejer hos mig, när Thilde bara var några måndader gammal. Jag, lilla M, Monia och Pernilla spökade alla ut oss medan Sonia var nöjd med att fota oss och skratta åt våra utstyrslar.

Första julen utan Sonia - Jag minns alla jular när vi var små, tillsammans med kusinerna i Mjällom eller i Södertälje. Jular då jag och Sonia försiktigt tjuvöppnade och tjuvkikade på våra julklappar. Hur vi tillsammans alltid spelade Agneta och Lindas julskiva då vi tillsammans klädde julgranen, efter mammas instruktioner såklart. 

Första nyår utan Sonia - Även om vi sällan firade nyår tillsammans så ringde vi alltid till varandra och önskade gott nytt år. I år var det extra tungt att inte få höra hennes röst i luren eller få ett härligt sms där hon önskade mig ett "fuckin gott nytt" :)

Fösta födelsedagen utan Sonia - Jag firade förvisso hennes födelsedag i år också även om det blev mer andligt. Jag minns många födelsedagar med Sonia, starkast är kanske hennes 30-årsdag när alla hennes kära slöt upp för att fira henne. Kanske var vi många som misstänkte att det skulle bli hennes sista och därför ville vi finnas där lite extra. Jag minns också de gånger hon valde att ha sin födelsedagsfest för "girlsen" hemma hos mig eftersom hennes lägenhet var för liten eller därför att hon inte flyttat hemmifrån ännu. Vi måste nog gå igenom allt filmat material någon dag för att se allt tok som finns på er tjejer.

Min första födelsedag utan Sonia - Sonia var allid den som kom med oväntade och uppskattade presenter till mig och den jag uppskattat mest under åren är fotoalbumet jag fick när jag fyllde 30. Att bläddra i den får mig än idag att bli glad och varm inombords. 

Första midsommar utan Sonia - Midsommar i stugan är för mig en riktig midsommar och de har vi upplevt alltsedan vi var små. I Långhagen med släkten eller som nu i stugan med familj och vänner. I år ville jag inte vara i stugan och fira midsommar, jag ville minnas förra årets underbara sammankomst. Jag är så outgrundligt glad att vi alla fick den midsommaren tillsammans, ett fint minne att bära med genom åren.

Det finns andra stunder som jag också hade velat dela med Sonia som jag inte kunnat. Min lärarexamen, att jag ska ta mitt körkort, hur bra det går för Thilde, att jag ska åka utomlands, att Jessica har gift sig, att Mary fick en liten dotter, att liljekonvaljerna fortfarande doftar ljuvligt, att jag legat bakis ibland, att pappa är dålig, att mamma kämpar på, att både Sofie och Therese blivit mammor igen, att lilla M har blivit med hus och att solen fortfarande går upp över horisonten varje morgon!

Ni förstår, det finns ingenting som lindrar smärtan och saknaden.
Ingenting som gör att det är mer uthärdligt just idag.

Det ända jag förstår är att jag för alltid kommer älska och minnas min lillasyster!

Kommentarer
Postat av: Vicktoria B

Och du är systern man önskar att man hade.

Det ser ut att bli en fin dag för Sonia.

Jag finns med dig litet så här i periferin,

i en annan del av Västerås och skickar

värme Er väg.



Kärlek, Vicktoria

2009-09-03 @ 08:21:52
Postat av: Lilla M

Idag finns mina tankar hos Sonia och hos er i familjen, fattar inte att ett år har gått för Sonia känns fortfarande så levende, ska besöka hennes grav idag och tända ett ljus Kram

2009-09-03 @ 08:53:25
Postat av: jenny

jag tänker på dig idag, och förstår! livet är inte rättvist! kramar från mammalediga jenny på jobbet

2009-09-03 @ 13:24:44
Postat av: stefan

Tack för vad du skriver Vania,jag tror att du ger tröst åt många inte bara dig själv genom att skriva ned dina tankar och känslor på detta vis,livet är inte enkelt och i bland går det inte att förstå.. du/ni finns alltid i våra tankar..Kram käre kusin./Stefan

2009-09-03 @ 16:34:59
Postat av: Lotta K

Ååååå så fint beskriver din kärlek till Sonia!

Tårarna rinner när du så måladen beskriver saknaden!!

kramar i massor till alla och det är många som Sonia berört!!

2009-09-03 @ 17:11:20
URL: http://lottak.blogg.se/
Postat av: Lotta

Finaste Vania!

Jag tror, precis som Stefan här ovan, att det du skriver betyder mycket för många människor. När man befinner sig i svåra situationer vill man ju ofta läsa om hur andra har klarat samma sak. Du har en förmåga att med dina skrivna ord fånga känslor, nyanser och också de små glädjeämnena i livet. Jag har ofta tårar i ögonen när jag läser dina inlägg och lika ofta skrattar jag åt dina upptåg eller blir arg å dina vägnar. Tänk om det gick att sätta samman det du skrivit till en bok som fler kunde läsa!

Kramar från Lotta

2009-09-03 @ 19:04:10
URL: http://prinsessapavift.blogg.se/
Postat av: Tess

Denna dag rinner tårarna även från himlen o jag tänker på dig o de dina denna sorgsna årsdag! Kram o mycket värme från mig

2009-09-03 @ 20:39:24
Postat av: Tina i Falun

Vania.........jag delar dagen med dig och de dina. Jag har inte skrivit här så frekvent, men jag ägnar dig en tanke då och då, och självklart Sonia. Jag undrar om hon strålat samman med övriga som lämnat oss i "skit-sjukdomen"? Jag vill ju tro att alla de har hittat varann och turas om att titta till oss här nere på moder jord och kanske "spelar oss små spratt".....för att se vår glädje i att dom är ihågkomna.

Det här året, som för oss är snart, vet jag inte vart det tagit vägen. Vi fortsätter andas och gå till våra jobb, fyller våra tvättmaskiner och handlar vår mat, men i allt finns de våra med. Jag har fortfarande svårt att gå till Claes Ohlsson (!). Varje gång jag var där och sen hem till mamma o pappa, så sa alltid pappa: aha du har varit på Claes Ohlsson, har du köpt en skrivare till mig nu.....eller kanske en bärbar dator....och så log han brett och skrattade gott.....

Men det är nog viktigt att vi faktiskt försöker tänka de goda tankarna, och minnas med stor värme och glädje.

Bamsekramar till dig.....



"Någonstans inom oss är vi alltid tillsammans"

2009-09-03 @ 20:43:15
Postat av: Linda P

Du underbara, underbara!!



Sänder dig alla kramar som finns, du o de dina finns i mina tankar!!



- Någonstans bortom bergen....

2009-09-04 @ 10:25:59
Postat av: Glitterblomma

Så otroligt fint du beskriver allt....jag hoppas du skriver ut det och spar. Kram!

2009-09-04 @ 23:15:29
URL: http://glitterblomma.wordpress.com
Postat av: ulrica

Fint skrivet Vania Fint! kram från mig

2009-09-05 @ 21:53:46
URL: http://ulricaullman.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0