Sonia min Sonia, vad vore jag utan dig?
Vad har jag då haft för stöttning under dessa år? Ingen i min familj har någonsinn läst på högskola/universitet varför allt jag gjort varit som rena grekiskan för dem vilket är ganska självklart. Jag har haft fantastiskt stöttning i min mamma som har hjälpt mig med Thilde otaliga dagar/kvällar/nätter för att jag skulle få plugga ifred, min väninna och hennes man har hjälpt mig med litteratur och egna erfarenheter kring studier. Mina vänner har talat om för mig att jag är duktig och kommer att lyckas. Min pappa har varit stolt över mig, precis som min mamma, tack! Min dotter har varit snäll som stått ut med en tjurig mamma som har motat bort henne från datorn, bett henne vara tyst och hålla sig ur vägen otaliga gånger under åren. Tänk vilken mamma man är :) Men framförallt måste jag framföra mitt tack till min älskade lilla Sonia som varit den som helt självklart trott på mig som det mest enkla sak i världen. För henne har det ibland tett sig givet att jag ska lyckas med det jag företagit mig. Jag önskar att jag hade hälften av den anda som hon besatt i livet. Givetvis ska jag i mitt yrkesliv såväl som mitt privata liv försöka lyfta mig själv ibland och förstå att jag är bra och duger som jag är. Självklart kan jag alltid utvecklas och bli bättre men jag ska tro på mig själv och min duglighet - precis som Sonia alltid gjort! Hon gjorde mig till en bättre människa och för det är jag evigt tacksam.

Ibland sviker känslan av vad man klarar av, känslan av "jag klarar ingenting, det här går aldrig, det är bara att lägga ner" kommer smygande.
Nedan 10 ledord fick jag av min syster för en tid sedan, som jag då o då försöker tänka på och nu skickar jag dom vidare till dig:
Mod: Tala högt och tala ut
Humor: Det smiter förbi våra försvarsmekaniskmer, precis som talet är skrattet ett sätt att kommunicera.
Lojalitet: Ge utan att vänta något tillbaka
Kreativitet: Det försätter oss i ett tillstånd av flow
Tacksamhet: Uppskatta livet för det är ditt välbefinnande
Lyssna: Att lyssna är äkta närvaro
Respekt: Är att acceptera andra
Medkänsla: Känna med andra
Förlåtelse: Ersätter smärta med frid
Omsorg: Att hjälpa andra växa är meningsfullt
Återigen grattis och lycka till. Vi har än inte träffats, men ändå vill jag säga, sluta aldrig vara Vania......
"efter regn kommer sol".....
det är det där med samvetet som ligger över oss människor ofta.
Ensamstående mamma har klarat sin lärarexamen, jag kan inte annat göra än och ge dig stående ovationer.
Sorgen minimeras efter en tid men den ligger ändå latent...
kramar
Du kommer att lyckas bra i ditt nya yrke gumman, vad skönt för dig att äntligen få tjäna lite kulor :)älskar dig, puss.