Sonias önskan är så viktig och tankvärd!
Jag skulle vilja ha ett syfte. Jag skulle finna tillfredsställelse i att veta att någonting gott har kommit ur denna sjukdom och då menar jag inte för min egen del. Om jag visste att min sjukdom eller min död var det som förde två älskande samman, det som fick vissa av mina närstående i synnerhet att ta sig i kragen och ordna upp sina liv, det som gjorde att massor av mina kära vägrar skjuta upp till morgondagen det de kan ha glädje av i dag, det som får mina rökande älsklingar att fimpa ciggen för gott här och nu och då i förläggningen kan ha räddat sina egna liv, det som får er att våga säga ja eller nej där ni i vanliga fall inte skulle ha gjort det, det som får folk att ta kommandot över sina liv långsiktigt och inte bara blir påverkade av min eventuella bortgång en kort stund därefter för att sedan bara låta allting gå tillbaka i gamla spår igen (som garanterat lär hända, tyvärr)... det skulle vara värt det.
Det är det minsta krav som jag har att komma med och jag skäms inte för att ge flera av er ett litet uns av dåligt samvete redan i förskott genom att prata om döden på detta vis. Det MÅSTE komma något bra ur detta och vem ska kunna hjälpa mig att få det infriat om det inte är alla ni där ute som gör det åt mig? Här är det inget snack som gäller. Här är det action som räknas. Förvänta er annars att jag kommer att sitta där i min himmel och inte vara nådigt besviken på var och en av er som inte har lärt er någonting alls.
Jag kräver inte av er att ni ska bli några helgon. Ägna gärna resten av livet åt att synda. Att fortsätta att såra och bli sårad under livets gång är också något som nog nära på är oundvikligt varpå jag inte yrkar på några sådana helomvändelser heller då ni trots allt är mänskliga och därmed felbara. :=)
Däremot är ni skyldiga er själva och varandra att ta hand om varandra och samtidigt vårda om er själva, börja slösa mer med kärlek, lita på att ni duger men också bli lite mer objektiva så att ni kan titta på er själva med självironi och självinsikt och försöka förbättra de divalater som inte för något gott med sig för vare sig er omgivnings skull eller er egen.
Stå för det ni tror på utan att dissa andras åsikter, var ödmjuka, jobba med era fördomsfulla sidor, se möjligheter och inte hinder även fast det också är bra att veta sina begränsningar. Ge inte upp för snabbt, men inse också när det är dags att ge upp utan att det för den sakens skull är ett nederlag. Ibland är också gräset grönare på andra sidan när det gäller en massa olika saker, men det är bara du själv som kan komma underfund med OM det är på det viset och hur du i sådana fall ska ta reda på om det är grönare och vad konsekvenserna av detta då kan bli. Låt aldrig någon annan avgöra vad som är bäst för just dig.
Behandla andra så som du vill bli behandlad själv så långt det bara går, var artig och tänk på att det som kanske inte betyder någonting för dig kanske gör en milsvid skillnad för någon annan. Vill du inte ha med en människa att göra: säg det rakt ut med en ärlig förklaring. Vill personen sedan fortsätta älta är det dennes problem, men fram till det borde många baske mig lära sig lite vanlig hövlighet och inte kasta sig med så mycket nonchalans bara för att göra det lätt för sig.
Samma gäller det omvända: Vill du ha en människa i ditt liv - säg det. Få andra att känna sig speciella och låt andra få glädjen att få just dig att känna dig speciell.
Säg inte nej till lyckan, för den kanske aldrig kommer igen...
Har jag pladdrat nog i natten nu? *ler*
/Jojis - påskägg tack!
Det finns inget att tillägga. Bara en stor frågetecken inför det stora livet vi lever och meningen med allt o sånt... Sonia hade grepp på dessa stora frågor. Jag önskar jag en dag kunde känna att jag gör rätt.
Må gott min vän(och vi kanske kan ta fika en annan dag när du nu idag har annat? vi hörs...)KRAMIZAR :)
Vania,
Det gör mig så ont att höra vad du går igenom.
Det är väldigt många år sen vi träffades eller ens hördes av, så detta med Sonia hade jag ingen som helst aning om. Kan bara föreställa mig vilket helvete det varit och nu är.
Vill på detta sätt tala om att jag tänker på dig och din familj. Har inte kunnat släppa tankarna på er sen jag fick reda på det genom att annonsen.
Stor kram till dig.
Tänkvärda ord från en superintelligent människa..
jag är inne på samma spår
hennes tankar och värderingar ska inte vara förgäves
vi måste göra något!!!!!
många många kramar
Har läst detta inlägg mängder av gånger sen hon skrev det. Det ligger så mycket i varenda tanke hon präntat ner. När jag pratade med min egen syster om Sonia å hur hon hade det å hur stark å fin hon var. Sa jag till henne att allt är så orättvis. Och varför händer det alltid de bästa. Hon var ju för ung. Tror nog att det är många som känner så. Min syster sa några fina ord då. Hennes kollega som kommer från ett medelhavs land hade berättat för henne att det finns ett uttryck i deras religion när någon som är underbar rycks ifrån livet för tidigt.. "Gud plockar blommor till sin trädgård" Så måste det vara tror jag... Kramar å va rädda om varandra!
