Jag älskar Dig!
Du är fantastisk.
Tänk att du alltid stått ut med mig- genom allt här i livet.
Det finns bara två personer som alltid ställt upp för mig.
Det är Du och det är min far.
Utan dig lilla mamma vore jag inte hälften av den jag idag är.
Du har alltid trott på mig,
älskat mig.
Jag är Dig evigt tacksam för livet,
för kärleken,
för allt.
Idag är det Din dag mamma.
GRATTIS på födelsedagen!

Tack Marie och Petteri för att jag och Thilde alltid är välkomna till er pärla i Dalarna!

Ni har kämpat i minst tre år för att nå dit ni idag har kommit.
Det i sig är en stor anledning att fira.
Ni har förmodligen sött på ett par riktigt jobbiga lärare som inte gillat er och gjort er studietid sur stundtals.
Ni har all rätt att fira att ni slipper se dem något mer.
Förmodligen har ni också haft ett par lärare som gått den extra biten för er och förgyllt er studietid och hjälpt er förstå att ni går i skolan för er skull och inte för deras.
Skåla för de fina mentornerna idag på er student, det har både ni och de förtjänat.
Den största vinsten av alla är kanske att ni har knutit vänskapsband som kommer vara resten av era liv,
det om något är värt att skåla för!
Någonstans på vägen har ni förhoppningsvis förborgat så mycket kunskap inom er som kommer växa med tiden eftersom ni kommer fortsätta vilja lära, människan är läraktig, behöver lära sig för att utvecklas. Det lärandet kommer ni ha nytta av resten av era liv.

Grattis till studenten!

Läs Vick2ria och begrunda för en stund.
Hon berör som det är viktigt att beröras.

Idag spelade min dotter fotbollsmatch mot ett lag från Köping.
Fantastiskt hård match och trots att min dotters lag är ett år yngre kämpade de på bra.
De hämtade upp en underläge och förlorade till slut med bara ett mål. De var stolta och glada och vi föräldrar också om det nu inte var för en idiot till kvinna.

Denna kvinna var tillika ledare i motståndarlaget. Ledare och föräldrar får tycka vad de tycka vill om domsluten som domarna tar men till syvende och sist är de de som dömer och har makten i sin hand. Vi får tidigt lära oss att så är fallet och det måste vi alla respektera. Det gjorde inte denna kvinna utan hon skriker åt domarna som är två unga tjejer på tretton år som precis har genomgått sin domarutbildning och detta var deras trejde match de dömde. Hon går till grov attack, gapar, skriker och gestikulerar. Det hela höll på och kunde ha urartat ordentligt när hon också fysiskt ger sig på en ledare från mitt lag genom att putta henne i bröstet med båda händerna. Tack och lov hade vår tränare sans nog att ignorera idiotens attack. Allt detta framför 10-12 flickor, just djävligt snyggt!

Om ledare beter sig på detta vis mot unga domare kommer ungdomsfotbollen snart inte ha några killar och tjejer som vill göra jobbet. De kommer inte dit för att bli spottade på och ta skit, allra minst av ledare som ska vara professionella i sin roll. Jag blir skrämd och rent av förbannad på idoter som henne och tyvärr är det inte helt sällsynt heller. Nej, upp för vuxna ledare som respekterar våra unga domare så de kan växa och känna sig stolta över det de gör.

Heja Thilde, friskt humör!

Jag vill inte tänka tanken,
den får mig att må illa.
Det skrämmer mig att det är så nära,
kanske får vi aldrig chansen att verkligen mötas på riktigt.
Vill inte se det som ett hinder,
men det är så verkligt.
Snart är du ända där borta,
jag är kvar här.

Vill inte, vill inte, vill inte!

Försöker att inte tänka på det,
låtsas att det inte är sant.
Med all säkerhet kommer verkligheten slå mig i ansiktet,
snart...

Vill inte, vill inte, vill inte!

Försöker ändå tro,
hoppas,
se fram emot en fortsättning.

Jag vill, jag vill, jag vill!

Ser du mig?

...finner jag ro och njutning och ger mig själv tid att uppskatta dagen som varit.

Känner mig så oerhört trött och samtidigt så uppåt på en och samma gång.
Misstänker att jag har solen och härlia människor att tacka för det sistnämnda.
Försöker samla mina tankar och känslor kring det som händer runtomkring och inombords.
Det är oerhört svårt att få grepp om mig själv,
hur ska då någon annan kunna få det?

Nej, sista klunken kaffe och sedan off to work som vi säger!

Jag tror jag har blivit expert på att "spill my heart out" sena timmar efter x antal glas vin.
Vet inte riktigt om det klassas som någon finare sorts expertis men vem bryr sig en regning fredagkväll?

Ibland duggar besvikelserna och sorgerna tätt,
i varje fall i mitt liv de senaste åren.
Det underbara i kråksången är ändå att när livet inte känns sådär riktigt tiptop,
brukar det ändå dyka upp någon glädje som gör tillvaron sådär skön att vara i.
Ganska ofta tänker jag på Sonia och det budskap hon ville förmedla till oss alla att ta hand om varandra, att sprida kärlek och omtanke.
Ibland tänker jag också på tacksamheten till mina föräldrar som lät mig utvecklas till den självständiga, starka kvinna jag idag är. Givetvis är jag liten och svag titt som tätt men i grunden har jag min trygghet i mig själv och den tackar jag för.

Har känt mig väligt ambivalent på sista tiden.
Stängt ett kapitel som aldrig riktigt öppnades,
redo att börja på nästa.

Jag väntar på dig - ser fram emot att få träffa dig.
Jag är nyfiken på dig - vem kan låta bli att vara det?

Tack älskade föräldrar för all er kärlek, allt er stöd!
Tack min älskade änglasyster Sonia för allt du gav mig!
Tack min älskade dotter, du är ljuset i mitt liv!