Tindrande ljus på systers grav denna kväll!
Tack för alla tindrande ljus som lyser upp i kvällen!
Grattis älskade syster - var du än är!
Sonia!
Jag försöker minnas dina tidigare födelsedagar men den enda som fastnar för min inre blick är din förra, din sista. Du log och kämpade tappert fast du hade ont, var trött och svullen i kroppen av allt kortison du ätit. Du blev så glad över din kamera som Kim givetvis valt ut - det var viktigt att den skulle vara fin och bra, passa dig helt enkelt. Du fick ett silverhalsband med en cirkel med inskriptionen "belive". Det halsbandet bär jag idag, för jag vill så gärna tro på att det goda och positva vinner även om jag inte är där ännu. Det jag framförallt minns är att det var en strid ström av vänner och bekanta som kom över för att gratulera dig, fler än vanligt och jag tror att många misstänkte och befarade att det skulle vara sista gången de fick komma och hylla dig. Jag vet också att du på något vis visste att det skulle bli din sista födelsedag, hur du kunde veta kan bara du svara på, men jag antar att det inte längre spelar någon roll?
Kära syster, i morgon skulle du fylla 31 år. Hur sjukt och sorgligt är det inte att du inte fick uppleva den dagen? Hur hemskt är det inte för mamma, pappa, Kim och övriga som älskade dig att inte få fira den dagen med dig i livet? Ja Sonia, jag vet att du skulle säga att vi inte är de första som upplever sorgen över att förlora någon och att vi vacker bara får ta oss igenom den och rycka upp oss för fan. Klart vi ska rycka upp oss - så småningom...
Jag jobbar sent i morgon men sedan kommer jag och hälsar på "dig" vid din grav en stund. Jag vill bara sitta hos "dig" en stund och försöka finna den inre friden igen. Kanske följer någon med mig, kanske är jag själv, det viktiga för mig är bara att få fira födelsedagen på något vis.
Det finns så mycket jag skulle vilja berätta också som skulle göra dig glad, som att vi ska ha en hejdundrande fest för Milla på lördag, jag vet att du hade velat vara med och partat. Mamma och pappa har bestämt att de vill bekosta mitt körkort, nu ska det äntligen bli av - ja det är på tiden. Jag blev lovad förlängt vikariat vilket betyder att jag kommer få min riktiga semester i sommar på flera år, tänk vad jag och lillan ska mysa tillsammans. Din bästis ska snart ha sitt andra barn, visst är det helt fantastiskt!
Du förstår lilla Jojis, jag saknar dig var dag, älskar dig var stund!
Kram Vanjis
Jag hör inte längre orden runtomkring,
allting klingar så dovt i mitt inre.
Jag ser inte längre vägen klart framför,
min blick är förblindad av tårar.
Den dagen du försvann från jorden,
tappade jag min förmåga att skratta och le.
Ingenting doftar längre av ljuvliga rosor,
och det mesta känns hårt, vått och kallt.
Allt som skett är ofrånkomligt,
oåterkallerligt - över.
Allt är bortom jorden,
och jag har inte förmågan att se.
Sonia Elisabeth,
ditt fina namn.
Hur jag än ropar,
når orden aldrig fram.
/Vania
Jag försöker minnas dina tidigare födelsedagar men den enda som fastnar för min inre blick är din förra, din sista. Du log och kämpade tappert fast du hade ont, var trött och svullen i kroppen av allt kortison du ätit. Du blev så glad över din kamera som Kim givetvis valt ut - det var viktigt att den skulle vara fin och bra, passa dig helt enkelt. Du fick ett silverhalsband med en cirkel med inskriptionen "belive". Det halsbandet bär jag idag, för jag vill så gärna tro på att det goda och positva vinner även om jag inte är där ännu. Det jag framförallt minns är att det var en strid ström av vänner och bekanta som kom över för att gratulera dig, fler än vanligt och jag tror att många misstänkte och befarade att det skulle vara sista gången de fick komma och hylla dig. Jag vet också att du på något vis visste att det skulle bli din sista födelsedag, hur du kunde veta kan bara du svara på, men jag antar att det inte längre spelar någon roll?
Kära syster, i morgon skulle du fylla 31 år. Hur sjukt och sorgligt är det inte att du inte fick uppleva den dagen? Hur hemskt är det inte för mamma, pappa, Kim och övriga som älskade dig att inte få fira den dagen med dig i livet? Ja Sonia, jag vet att du skulle säga att vi inte är de första som upplever sorgen över att förlora någon och att vi vacker bara får ta oss igenom den och rycka upp oss för fan. Klart vi ska rycka upp oss - så småningom...
Jag jobbar sent i morgon men sedan kommer jag och hälsar på "dig" vid din grav en stund. Jag vill bara sitta hos "dig" en stund och försöka finna den inre friden igen. Kanske följer någon med mig, kanske är jag själv, det viktiga för mig är bara att få fira födelsedagen på något vis.
Det finns så mycket jag skulle vilja berätta också som skulle göra dig glad, som att vi ska ha en hejdundrande fest för Milla på lördag, jag vet att du hade velat vara med och partat. Mamma och pappa har bestämt att de vill bekosta mitt körkort, nu ska det äntligen bli av - ja det är på tiden. Jag blev lovad förlängt vikariat vilket betyder att jag kommer få min riktiga semester i sommar på flera år, tänk vad jag och lillan ska mysa tillsammans. Din bästis ska snart ha sitt andra barn, visst är det helt fantastiskt!
Du förstår lilla Jojis, jag saknar dig var dag, älskar dig var stund!
Kram Vanjis
Jag hör inte längre orden runtomkring,
allting klingar så dovt i mitt inre.
Jag ser inte längre vägen klart framför,
min blick är förblindad av tårar.
Den dagen du försvann från jorden,
tappade jag min förmåga att skratta och le.
Ingenting doftar längre av ljuvliga rosor,
och det mesta känns hårt, vått och kallt.
Allt som skett är ofrånkomligt,
oåterkallerligt - över.
Allt är bortom jorden,
och jag har inte förmågan att se.
Sonia Elisabeth,
ditt fina namn.
Hur jag än ropar,
når orden aldrig fram.
/Vania
Tjejer - vad trevligt vi har det tillsammans!
I all enkelhet har jag och min dotter umgåtts med vänner hela helgen. I fredags med lilla M och i lördags med Milla och Linda. En underbart skön helg. Galen - självklart, men ack så ljuvlig!
Me & Linda
Linda & Milla
Thilde & jag försöker oss på en "Singstar" till ABBA-musik
Tre på natten gick vi hem...trötta och galna :)
Me & Linda
Linda & Milla
Thilde & jag försöker oss på en "Singstar" till ABBA-musik
Tre på natten gick vi hem...trötta och galna :)
Blond - it's funnier that way!
Nu känner jag igen mig själv igen. Det var ganska jobbigt när spegelbilden inte överensstämde med min egna uppfattning om mig själv. Ungefär det samma som med kroppen - men den är inte lika lätt att fixa till :)
Vänskap
Det finns någonting bortom orden.
Någoting starkare än det vassaste stål som dragits på en klinga.
Orden som klingar i örat,
som den vackraste oskrivna poesi.
Styrkan ligger i det obegipbara och fragila begreppet
som de flesta söker och få finner.
Har du en gång mött det förstår du värmen,
förstår du djupet i innbörden vars boksäver lyder - väskap!
Någoting starkare än det vassaste stål som dragits på en klinga.
Orden som klingar i örat,
som den vackraste oskrivna poesi.
Styrkan ligger i det obegipbara och fragila begreppet
som de flesta söker och få finner.
Har du en gång mött det förstår du värmen,
förstår du djupet i innbörden vars boksäver lyder - väskap!
Är så glad för så mycket!
Det är så enkelt att gräva ner sig i dystra, destruktiva tankar i vardagen i stället för att se till det ljusa som finns runtomkring. Därför satt jag i stilla ro och tänkte över alla de saker jag är glad över, de saker som ger mig styrka och skänker mig glädje i livet. Kolla bara här vad enkelt det är att finna saker att vara glad över:
Min vän Lotta har fått jobb - grattis!
Min mamma är frisk!
Pappa kämpar på - all eloge till honom!
Snart ska min vän M och hennes familj flytta till sitt första egna hus - stort och fantastiskt!
Jag har 4 friska, underbara gudbarn - tänk att deras föräldrar valde mig :)
Jag fick ha min syster hos mig i 30 år - i ett land i Afrika (minns inte i skrivande stund vilket) dör ca 50% av alla barn innan en ålder av fem. Tänk så många som förlorar sina syskon alldeles för tidigt där...
Min dotter ger mig uppskattning och kärlek varje dag!
Jag är en jävligt bra mamma!
Min vän Milla kom förbi och mös en stund idag - härligt! Jag får dessutom möjlighet att planera hennes stundande 40-årsfest :)
Jag är färdig med min utbildning och jag fick jobb på en gång!
Min dotter har många goa vänner och är en lika god vän själv!
Jag har en fantastiks svåger som jag håller av djupt!
Det går mot vår - känner ljuset och njuter!
Barnen på min förskola uppskattar mig och jag uppskattar dem!
Snart är det påsk och då åker jag och min dotter förmodligen till vår "bonusfamilj" i Säfsen!
Min vän A-S och hennes familj ska åka på en härlig semester till Krotatien i sommar!
Jag har ett hem jag känner mig trygg i och trivs i!
Jag har möjlighet att fira Sonias födelsedag även fast hon inte rent kroppsligt finns här längre - och det tänker jag göra!
Jag ska få se Madonna live på Ullevi i augusti!
Jag älskar och jag har lyckan att älskas tillbaks!
Ni förstår själva att listan skulle kunna göras oändligt lång men jag väljer att stanna där. Tanken var bara att påvisa hur enkelt det är att vara glad över saker i ens liv och jag är glad för så mycket.
Min vän Lotta har fått jobb - grattis!
Min mamma är frisk!
Pappa kämpar på - all eloge till honom!
Snart ska min vän M och hennes familj flytta till sitt första egna hus - stort och fantastiskt!
Jag har 4 friska, underbara gudbarn - tänk att deras föräldrar valde mig :)
Jag fick ha min syster hos mig i 30 år - i ett land i Afrika (minns inte i skrivande stund vilket) dör ca 50% av alla barn innan en ålder av fem. Tänk så många som förlorar sina syskon alldeles för tidigt där...
Min dotter ger mig uppskattning och kärlek varje dag!
Jag är en jävligt bra mamma!
Min vän Milla kom förbi och mös en stund idag - härligt! Jag får dessutom möjlighet att planera hennes stundande 40-årsfest :)
Jag är färdig med min utbildning och jag fick jobb på en gång!
Min dotter har många goa vänner och är en lika god vän själv!
Jag har en fantastiks svåger som jag håller av djupt!
Det går mot vår - känner ljuset och njuter!
Barnen på min förskola uppskattar mig och jag uppskattar dem!
Snart är det påsk och då åker jag och min dotter förmodligen till vår "bonusfamilj" i Säfsen!
Min vän A-S och hennes familj ska åka på en härlig semester till Krotatien i sommar!
Jag har ett hem jag känner mig trygg i och trivs i!
Jag har möjlighet att fira Sonias födelsedag även fast hon inte rent kroppsligt finns här längre - och det tänker jag göra!
Jag ska få se Madonna live på Ullevi i augusti!
Jag älskar och jag har lyckan att älskas tillbaks!
Ni förstår själva att listan skulle kunna göras oändligt lång men jag väljer att stanna där. Tanken var bara att påvisa hur enkelt det är att vara glad över saker i ens liv och jag är glad för så mycket.
Ett halvår har nu gått och det är fortfarande ofattbart...
att min älskade syster Sonia inte längre finns i livet, vid min sida, hos oss. Hennes livfullet, intelligens, generositet, rättframhet, humor och ibland dryghet lever idag bara kvar i våra minnen. Jag är så rädd att en dag inte längre minnas hennes uttryck, inte längre kunna få en levande bild av hennes mimik och kroppsspråk. Tänk om jag glömmer hennes röst, hur hon lät när hon var förmanande, när hon var mjuk och kärleksfull, när hon var arg eller glad. Rädslan över att inte minnas, att tappa allt det jag så innerligt vill hålla fast vid för alltid. Tack och lov att vi lever i elektronikens tid, Sonia är inte längre bort än en familjefilm sedan vi var små, en videofilm sedan midsommar 2008 eller någon av alla DVD-filmer där hon busar med någon av våra hundar eller festar med sina girls. Min tacksamhet är stor och närhelst jag saknar hennes röst eller hennes vackra uppenbarelse är det bara att slå på en film - drömma och minnas. En sådan stund kan jag nästan glömma bort för ett ögonblick att livet är annorlunda än vad det var klockan 14:30 för sex månader sedan. Jag hävdar fortfarande att folk som säger att sorgen går över snackar skit, jag kommer alltid sörja min syster även om sorgen kommer ta sig nya uttryck genom åren. Idag när jag satt vid hennes grav kunde jag inte sluta gråta, gråta för att Sonia inte fick fortsätta leva och delvis för att jag saknar henne så in i helvete mycket. Fortfarande rinner mina tårar varje dag någon gång. Jag säger inte att gråt är det enda som definierar sorg men för mig är det så, i varje fall just nu. Alla sörjer på sitt sätt och jag sörjer med tårar och ibland med ilska och ibland kan jag bara skratta rent hysteriskt för att allt känns så sjukt, så overkligt!
Idag vill jag hylla alla som orkar kämpa trots enorm motgång, de som vågar älska fast de inte får något tillbaks, de som ställer upp för någon som är i nöd, de som orkar lyssna fast de är trötta, de som ler fast de helst av allt vill gråta, de som ställer upp fast ingen ber om det, de som ger av sig själva fast de knappt något har.
Jag vill helt enkelt hylla alla "Sonior" där ute!
Älskade Sonia
Idag vill jag hylla alla som orkar kämpa trots enorm motgång, de som vågar älska fast de inte får något tillbaks, de som ställer upp för någon som är i nöd, de som orkar lyssna fast de är trötta, de som ler fast de helst av allt vill gråta, de som ställer upp fast ingen ber om det, de som ger av sig själva fast de knappt något har.
Jag vill helt enkelt hylla alla "Sonior" där ute!
Älskade Sonia
