Destruktivt liv
Vet ni, det känns som att jag förlorat två systrar och är ensam kvar. Storasyster till knark och själömkan, men hon lever och kan göra något åt sin situation, eller? Sonia till cancern som hon kämpade mot in i det sista, dessutom utan självömkan och med största empati och kärlek till sin omgivning. Jag har förlorat två systrar och mina föräldrar två döttrar. Men jag är inte den stora förloraren och inte heller mina föräldrar utan syrrans svå barn som har sett sin mammas fall. Dessa två underbara, fina barn som föddes in i den här världen värnlösa och med rätt att älskas och få känna trygghet, de har blivit så svikna av sin mor, av oss och av samhället. Jag är glad att de har sina pappor som älskar dem och nu är det upp till dem att ta plats i deras liv och skina för dem så de kan återuppbygga sin tro och tillit.
Lilla storasyster, jag har gett upp kampen om dig men jag hoppas att det finns någon där ute som har förmågan att ge dig det du behöver för att du ska kunna ta dig upp och flyga högt igen!
fritt översatt från Alanon (anonyma anhöriga till alkoholister)"...ge mig lugnet att acceptera saker jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och visdom att se skillnaden"... Ja du Vania, själv syster till en heroinist och en alkoholist osv kan jag bara sucka... det är skitjobbigt med dessa individer. Det går inte hjälpa dem så som vi skulle vilja, om en alls för den delen. Let it go!!!
Men barnen är allas barn på ett vis...
Kramizar:)
Vännen min, kan bara instämma med föregående talare!!
Men fy för att stå bredvid och bara kunna se på!!
Du finns i mina tankar och hoppas vi ses snart.
Många kramar Linda
Ja du vännen, hon har möjligheten men inte viljan. Jag har oxå släppt min syster för flera år sen när hon valde spriten.
MEN vi kan bli "låtsassystrar", för visst får man välja vilken syster man vill ha :-)
morgonkramar från mig
När ska Vania bara få vara Vania då...?
Kan känna igen mig lite iom min mor, du vet...tur vi är starka Vania, men längtar du inte liksom jag att bara få vara liten hos någon nångongång...?
Kram
Hej Vania.
Håller på LindaW!!! Vania du måste tänka på dig själv!! Vi hade den diskussionen här hemma när Sonia gick bort, om hur det kommer att bli för dig!! Du måste stanna upp och sörja, för din egen skull. Se till din sorg!! Förstår om det är svårt när man har en syster kvar i livet, som väljer att mer eller mindre kasta bort sitt liv helt i onödan. Jag blir så jävla ARG!!! på henne, tänker på barnen.. Tänker på Er, ni som står henne nära, ni anhöriga.. Men vi får inte glömma bort att det är en sjukdom, en sjukdom som man kan bota!!! Se till hennes svagheter och få henne till att förstå allvaret genom dem. Är hon inte rädd för att förlora barnen?? Det kommer hon att göra, om hon fortsätter!! Prata med henne, få henne att förstå, varna henne...
Jävla skit!!! Hatar droger!!! Vet hur jävla jobbigt det är att leva med den skiten!!!
Kram på dig!!
Håller med, ska det stå! Du ser vad arg och irriterad jag blir va?? ler kramar till dig!!!
Ja du Vania! Min kusin har i hela sitt vuxna liv varit knarkare. Från 18 - 30 utan jobb, levt på soc. och skyllt allt som gått fel på sina nära och kära. Det har varit behandlingshem i olika omgångar, LVU, LVM, avgiftning sen börjar det om. Hon satt i fängelse förra året i 6 månader. Jag och min moster som flög ner från Umeå skulle möta upp henne vid muck. Jag blev så glad när jag såg henne. Ringarna under ögonen var borta, hennes förut så utmärglade kropp fått lite hull, ögonen levde. Den förhoppningen höll i sig en halvtimme, sen drog hon ifrån oss på t-centralen in på toaletten där och.. Ja va ska man säga... Jag tittade henne bara i hennes nedknarkade ögon och sa. Farväl J, nu åker jag hem. Nu har jag fått nog! Hon har periodvis bott hos min mormor som ringt när hon hittat henne med kanyl i armen på toagolvet helt väck... Ingen kan hjälpa någon som inte själv vill bli hjälpt. Hon har en mor som ger henne pengar till "mat" mm... Vill inte inse att pengarna går till ngt helt annat. Nu har hon äntligen släppt taget hon med. Finns det hela tiden ngn som hjälper behöver man ej ta tag i sina problem själva. Hon får falla nu, känns hemskt men det är det enda sättet att hjälpa. Löser man alla problem åt henne då stjälper man istället för hjälper. Tack och lov är inga barn inblandade. Grät på Sonias begravning när jag såg hur din syster uppträdde. Att hennes lilla dotter ska måsta trösta mamma som är märkbart påverkad i en sådan situation är fruktansvärt. Det värmer att höra att papporna till barnen är bra. Hoppas att de kan finna trygghet och lugn där. Det borde vara körkort på att vara förälder. Livet är orättvist. Sonia som älskade livet och värnade om sig själv och andra finns inte längre. Att hennes storasyster inte ens när S gått bort fått någon form av uppvaknande och rannsakar sig själv är.. Ja, jag saknar ord. Din syster borde verkligen fundera över vilken gåva hon har. En fin, familj, underbara barn, ett liv som HON kan göra vad hon vill med. Suck och stön... Man väljer inte sin släkt, men man kan välja sina vänner. Jag kan gärna ha en syster till. Puss
Jag säger bara heja Vania!!
Jag vet att även hon bär sorgen efter Sonia och att det är hennes sätt att bearbeta den, det sättet som hon känner till. Hon kanske vill bort från skiten, men istället eskalerar det. Skuldkänslor och skam gör det jobbigare att "nyktra till".
Jag lider mkt med henne, men du gör ju helt rätt.
Du kan inte vinna striden åt henne, men helt klart hjälpa henne när hon behöver den.
Många varma kramar till dig och hälsa mamma din från mig. En sån varm Katja-Bamse-Kram!!
Du skriver det så bra. Och jag tror mig känna igen känslan och svårigheten att släppa någon fritt. Låta falla och ge fan i att ta emot. Men det är svårt. Jag bär omkring på vuxna människor mest hela tiden. Och undrar, precis som frk Wiltebo, när vi ska få släppa taget (på riktigt) få vara små och krypa upp hos någon som ger oss tillåtelse att vara små?!
Fin helg och kramar till Dig!
Jag har undrat många gånger
Hur det är att spela schack
Med döden
Jag slutade undra då jag,
Gav mig in i leken,
Det kallas botten,
Jag har insett att,
Endel människor måste,
Måste nå botten,
Få sig en snudd av döden,
Innan de kan ta sig upp igen.
Om det då inte är för sent.
Din kära syster,
Har tagit drogerna i hand,
Medan ni andra ser hennes liv passera,
Man tappar lusten, orken, allt,
För att ställa upp, finnas till.
sen de sista frågorna..
orkar man ha ett liv på sitt samvete?
vad säger svensk lag?
min lilla "syster"...jag finns där alltid för dig när du helst vill och inte vill det vet du. puss
