Nu kör jag igen

Igår började jag min sista termin på lärarutbildnig. Jag är förbannat stolt över mig själv som har kommit så här långt. Inte var jag något ljushuvud i skolan men jag har alltid besuttit en stor portion allmänbildning och så är jag satan så vetgirig när det är något jag verkligen vill lära mig. Inte hade jag heller någon aning om att jag skulle bli den första i min släkt (så vitt jag vet) att läsa på högskola/universitet. Förvisso gick min morbror någon typ av ingengörsutbildning på gamla Simmermanska (nuvarande Växhuset) och det räknas ju förstås :) Jag kommer från en gedigen arbetarsläkt där hårt arbete är det som primerats framför studier och självförverkligande. Inget illa i det, det är när allt kommer omkring arbete som inbringar pengar till en familj och gud vet att det inte blir några pengar att leva av som student. Hur som sitter jag då här och har börjat min sista termin och känner mig både uppfylld och nervös. Vad händer sedan? Får jag jobb på en gång eller kommer det bli en strid om vem som får de få jobb som finns. Förvisso vet jag att jag har bra kvalitéer, är en hajare på att "klicka" med barn och vuxna brukar jag komma bra överens med. Tyvärr är detta något som de allra flesta av mina studiekamrater också besitter men nog fasiken ska jag få ett jobb. Ett vikariat, jobb på förskola, tja vad som helst är jag villig att ta när jag är färdig, allt för att få erfarenhet och pengar i plånboken. Nu vill jag ut och lära mig av alla härliga ungar och duktiga pedagoger. Framåt, framåt!

Sitter och väntar på att klockan ska bli lite mer så jag kan ringa min kära syster. IDAG bara måste lungan vara okej så de kan sätta igång med cellgifterna. Pyret har blivit så mycket sämre de här två veckorna och ska hon ha en chans att bli bättre måste medicinerna in och verka som en mirakelkur och det pronto. Tänk hur en människa kan imponera på en annan genom att bara vara den hon är. Vad jag menar är att vi som är friska kan hålla masken och spela teater för varandra även när vi inte gillar varandra eller har olika åsikter. S  är sig själv, hon har ingen ork eller möjlighet att spela de sociala "lekar" som vi idkar dagligen, hon bara är sig själv. Av den anledningen vet jag att min syster är en fantastisk person både utåt och inåt.

Jag vet att hon är den som skulle ställa upp mest för vem som helst av hennes vänner som skulle bli sjuk och eventuellt ligga inlagd på sjukhus. Hon är den som skulle sätta sig i bilen varje dag om det behövdes och åka för att hälsa på, sitta och hålla handen eller bara finnas där. Av den här anledningen gör det mig så ont att det är så få av hennes vänner som tagit sig tid att häsla på henne. Visst fan vet jag att livet händer här och nu men kan man fika med sina friska vänner ett par kvällar i veckan, spring och shoppa på stan, åka och sola eller bada på helgen med familj och vänner ja då kan man åka och hälsa på sin sjuka vän som behöver en mer nu än någonsinn. Allt handlar om prioriteringar och det gör mig ont att vänner prioriterar så fel ibland. Hoppas jag aldrig behöver uppleva ångesten av att inte veta vad som kommer att hända, stirra in i en vit vägg och det i ensamhet. Dåligt samvete ska man inte ha men jag tror det är nyttigt att ta sig en funderar ibland på vad man menar när man säger till sin vän - jag gör vad som helst för dig, bara säg till!

Kommentarer
Postat av: Nippertippan

Du är grym med ungarna! Det är någon sorts naturbegåvning du har som jag har sagt till dig redan länge sen. Du kommer bli så eftertraktad på arbetsmarknad och alla elever kommer minnas dig när de blir gamla o tandlösa själva!!! Hahaha!!! Lycka till nu med sista termin och kämpa på med uppsatsen!!!

Hoppas det går bra med S. Sådan där lidande känns så onödig. Det är nog svårt ibland att närma sina vänner som har det kämpigt. Har funderat på det själv också. Det vanliga är att det är då man blir ensam. Men det behöver inte betyda att vännerna har svikit, utan de behöver kanske ta lite avstånd. Det är nog väldigt jobbigt för dem också att se hur deras vänn lider. Men det är tråkigt och tragiskt att det är så. Hoppas det vänder.

2008-08-26 @ 13:20:58
URL: http://hemtillnippertippan.blogspot.com
Postat av: Nippertippan

Du har ett pris att hämta inne hos min blogg:)

2008-08-26 @ 16:10:22
URL: http://hemtillnippertippan.blogspot.com
Postat av: Vania

Svar till Nippertippan: Tack min vän för att du tror på mig så mycket, det värmer hjärtat ska du veta :)

2008-08-26 @ 20:44:03
URL: http://vaniasyster.blogg.se/
Postat av: Tommy

Tror det kommer gå bra för dig och håller tummarna för din syster...

2008-08-28 @ 13:14:36
URL: http://bigt68.blogspot.com
Postat av: Tommy

Tror det kommer gå bra för dig och håller tummarna för din syster...

2008-08-28 @ 13:15:34
URL: http://bigt68.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0